I tisdags var jag på en föreläsning om Demokrati, med
anledning av den nod som jag numera är en del av. Noden heter ”Kultur-Demokrati-Medborgarskap”
och föreläsningen handlade om Demokrati. Det var först statsvetaren Elin
Bjarnegård som talade i ungefär 30 min och sedan Bengt Göransson, tidigare
socialdemokratisk utbildningsminister, idag författare och forskare. Tyckte att
denna föreläsning var så inspirerande och matnyttig att jag vill dela med mig
av lite. Så här har jag samlat det jag fastnade för, tyckte bäst om, håller med
om, var nytt för mig, var mest intressant och så vidare…
Elin Bjarnegård sa saker som att alla tycker om demokrati
(så klart) men det är egentligen ingen (forskare) som är överens om vad det
egentligen är för någonting. Hon
talade främst om svenskarnas syn på demokrati i jämförelse med andra delar av
världen. Svenskar tar demokrati för givet till exempel och har en stark tilltro
till den. Majoriteten ser inga andra alternativ än demokratiskt styre.
Samtidigt har vår misstro till representanterna
(partiledare, riksdagsmän osv) ökat vilket talar lite emot vårt
förhållningssätt? Men det kanske är möjligt; att inte tycka om representanterna
för någonting som man gillar. Vi skyller ju till exempel på partiet när
någonting ”går fel” och inte det politiska systemet – medan man i andra länder
ifrågasätter demokratin och inte partierna när något går åt fel håll. Samtidigt som finns det länder där majoriteten hellre sätter
matfrågan i centrum i stället för den politiska friheten.
Det finns inget land idag som man kan kalla för ett
hundraprocentigt demokratiskt land, inte ens Sverige, inte så länge det finns
ojämställdhet mellan kön, etnicitet och underdominerande grupper. En bra
demokrati är inte automatiskt lika med jämställt i parlamentet.
Allt det här var nytt för mig och gav en vinkel på frågor
som jag inte ens tänkt tanken på. Älskar föreläsningar som verkligen lyfter ens
ögon. Ska väl även tillägga att hon hade grafer, statistik och så vidare som
kunde bestyrka hennes uttalanden.
Bengt Göransson berättade om saker som man egentligen innerst inne
visste, förstod, men som verkligen tåls att upprepas. Som att en av demokratins
viktiga grunder är att alla inte kan få som man vill – någon eller några måste sänka
sina önskemål.
Majoriteten bestämmer i en demokrati. Det finns goda men
också mindre bra sidor på majoritetsbeslut. Tittar man på historien har
majoriteter förtryckt minoriteter, vilket inte är bra. Majoriteter måste ta
hänsyn till minoriteter. Ett majoritetsbeslut gör inte automatiskt att
minoriteten underordnar sig beslutet direkt men ändå får beslutet legitimitet
som om alla gjorde det.
Man talar idag om att Frihet inte längre är det viktiga utan
valfrihet är idag det viktiga. Demokrati måste erövras varje dag genom samtal,
det handlar också mycket om att tänka – trögheten har ett värde i sig. Demokrati
är en tankeprocess och de demokratiska besluten ska vara en konsekvens av just
en tankeprocess.
Han avslutade med att understryka att vi ska våga
ifrågasätta demokratin.
Våga ha starka mål och ha utrymme för misslyckanden –
vilket jag anser att man kan applicera på livet i helhet.
