Konglomeratisering

Idag hade vi seminarium om konglomeratisering. Jag tog bort mitt gamla inlägg för att skriva ett nytt, enklare och nyanserat inlägg.

Konglomerat = när ett företag äger flera mindre företag, när ett stort förlag som till exempel svenska Bonniers har köpt upp mindre förlag. Random House äger flera hundra förlag i 13 olika länder och är ett av världens största konglomerat. Det här uttrycket finns inte bara inom bokbranschen utan i hela företagsvärlden.

Vertikal integration = Bonniers äger till exempel (förutom flera förlag) olika dagstidningar, TV4, Adlibris, Elib (e-bokstjänst), Pocketgrossisten, Svensk Filmindustri (SF-biograferna), Rusta, Pocketshop... Så en författare kan genom det förlaget som hen är knuten till få en recension i morgontidningen, bli intervjuad i morgonsoffan på nyhetsmorgon, få sin bok annonserad och såld på Adlibris, få sin bok utgiven som e-bok genom Elib, få sin bok på bokhyllorna på Ica Maxi, få reklamfilm på SF-biograferna, få den såld på Rusta och på Pocketshop... 

Fördelar med konglomerat

När en författare väl kommit in i systemet tjänar hen stora pengar på sitt författarskap.

För konsumenten, det vill säga läsaren, blir det billigare böcker.

Det har skett en modernisering i bokbranschen, patriarkala strukturer har försvunnit.

Flera kvinnor har fått anställningar i förlagen.

En globalisering av litteratur som sprids i flera länder, som författare når man ut till flera länder än sitt egna hemland.

Nackdelar med konglomerat

Det är svårt för en författare att publiceras och tjäna pengar på sin utgivning i de små förlagen samt att bli en del av ett stort konglomerat.

Konglomeraten ”styr” vad vi ska konsumera genom att köpa plats i bokhandeln och ställa fram sina böcker framför våra näsor (men konglomeraten har ju ingen etisk skyldighet att utbilda konsumenten i att vara kritisk mot reklam och sin konsumtion)

Eftersom det mesta ges ut är engelskt får världen en stor del av den brittiska och amerikanska kulturen, vi får deras ideal, värderingar osv medan det inte sker något utbyte, de engelsktaliga blir isolerade.

Men allt detta ovanför bygger på myter kring konglomerat som florerar, och egentligen finns det inget rätt eller fel i allt detta. Det finns både positivt och negativt med konglomerat.

Myterna kring konglomerat:

·         De har bara ekonomiska intressen och att böcker ska säljas så mycket som möjligt.

·         De ger bara ut populärlitteratur och finlitteraturen får ingen plats
(men det finns idag mindre förlag som ger ut populärlitteratur och konglomerat som ger ut finlitteratur – hela debatten kring vad som är fint och fult att läsa är väldigt förlegad)

·         De är fega och konservativa när det kommer till att ge ut nya författare

·         Tänker bara kortsiktigt och förstår inte att en roman behöver några år för att bli en klassiker, de vill bara ge ut litteratur som tjänar storvinster på en gång.

·         De anställda är bara folk med utbildning kring marknadsföring och media, finns inga litteraturvetare längre på förlagen.
(Det är ju iofs bra ur ett marknadsperspektiv samt att det ger stöd åt författaren med en juristkunnig agent som sköter kontrakten åt en.)

·         Det ges bara ut litteratur från de större språken, särskilt engelsk.

Marknadscensur = konglomeraten bestämmer vilka böcker som ska ges ut och bestämmer vad vi ska läsa. Vilka idéer vi ska ha och vilka värderingar vi ska absorbera. Men det är en myt, idag finns nya vägar att gå för mindre författare. Det finns många nya publiceringsformer och egentligen kan vem som helst publicera en bok, print-on-demand är bara ett av många exempel.

The long tail = finns siffror på att den smala litteraturen över tiden drar in lika mycket vinst till förlagen som de storsäljande gör. Så det lönar sig att ha kvar många på en så kallad back-list och inte ta bort de från lagret.

Kritiken kring att konglomerat ”bestämmer över oss” syns också i hur människor har debatterat kring Harry Potter-böcker, att de sprider sig över världen med ett ideal med en vit man som hjälte. Men, det finns ju många andra hjältar som spridits idag: Lisbeth Salander och Damernas Detektivbyrå tex.

Glocalization = böcker sprids globalt men man anpassar innehållet till det lokala. Till exempel när det kommer till Harlequin-böcker ändrar man mansidealet och sexscenerna utefter det land det ska publiceras i och vilka värderingar det landet har. I Sverige är sexscenerna inte lika råa och mannen får inte vara hård och orättvis mot kvinnan.