Eftersom master sköljer över mig med plugg hinner jag inte läsa skönlitterärt (håller sen flera veckor tillbaka på att läsa Simone de Beauvoirs memoarer). Som tur är läser jag intressanta kurser och får möjlighet att gå på intressanta föreläsningar.
Jag gick på ett valfritt seminarium som SALT anordnade. Det var två forskare som pratade om sina forskningsprojekt.
Den ena forskade om de mindre bokförlagen och hur de försöker överleva i ett
klimat där de stora förlagen äger i stort sett allting.
Visste ni att Bonniers är det största förlaget som Sverige
har idag, tillsammans med Norstedts? Att de är en vertikal integration, koncern, som äger alla de led
som en bok går igenom innan du har den i handen? Men också att de äger andra
medier, till exempel nästan alla biografer vilket gör att de kan bestämma att
deras utgivna böcker ska filmatiseras. De äger även rättigheterna att sälja
sina böcker på till exempel Rusta så inga andra förlag kan sälja sina böcker
där. De äger TV-kanaler så de bestämmer hur mycket reklamtid deras böcker ska få. Det här gör det naturligtvis svårt för de mindre bokförlagen vilket gör
att de måste försöka nå ut till konsumenterna på annat sätt.
Den andra forskade om mötet mellan boken och läsaren,
särskilt den digitala läsningen i ett väldigt digitaliserat samhälle. Boken i
surfplattans tidevarv. Är det skillnad på när vi läser en bok och när vi läser på en webbsida? Det var här de båda forskarna mötte varandra, nämligen i
en digital läsning, även kallad E-boken.
Trots att alla förutsättningar finns – i stort sett varje
person i Sverige har antingen en smartphone och/eller en läsplatta idag – läser
vi ändå hellre pappersböcker. Vi har aldrig läst så mycket böcker som vi gör
idag. Aldrig köpt så mycket böcker som vi göra idag.Varför finns det inte ett intresse för E-boken?
Några teorier och eventuella anledningar är:
- Liten kunskapshunger i Sverige om digitaliserade fenomen
därav liten kunskap om e-böcker och därav ingen som ”vågar” satsa på detta. Förlagens fel att det inte finns med andra ord.
- Det är allt för hög moms, 25 % för e-böcker men bara 6 % för
pappersböcker. Det är dyrare som konsument att köpa en E-bok än att köpa
pappersversionen – vilken skulle du själv välja att köpa?
- Förlag har inte råd att anställa IT-personal som kan arbeta
med dessa frågor. På Bonniers är det en litteraturvetare som arbetar på IT-avdelningen (har jag för mig).
- Idag är det enklare att låna en E-bok än att köpa den. Dock är det dyrt för biblioteken, för varje E-bok du lånar kostar det 20 kronor för biblioteken.
Men också för att:
- Svenskar är traditionsbundna som har gett boken en hög
kulturell status, det är fint att ha en välsorterad bokhylla och ökar
mysighetsfaktorn i hemmet. Vi lägger fortfarande fram böcker på soffbordet för att imponera på våra gäster.
- Bokhandel har fortfarande en hög status. Vi gillar att gå in dit. Dock har bokhandelsförsäljningen minskat drastigt på sistone och vi köper hellre på Internet.
- Samt vår skräck för att lanserade e-böcker ska piratkopieras och spridas genom fildelning (här tycker USA att det är ”okej” med kopiering så länge mediet sprids och upptäcks).
Möjligheter för de mindre förlagen med E-böcker och digitaliserad bokvärld
- Det är billigt att konvertera boken till PDF.
- Det blir inga restupplagor som ligger och dammar osålda på tryckerier
- Mellanled kan hoppas över - sparar pengar, t ex kan författare publicera sina egna böcker på publit.se
- De är mer nytänkande än de gamla traditionsbundna stora förlagen, vågar gå dit de inte vågar.
- Har lättare att få konsumentkännedom och närmare relation med sina "fans" alltså publicerar de det som läsarna vill läsa.
Ljuset i tunneln
Det finns några e-böcker som säljs i Sverige idag. Men de genrer som det har gått bra för är
läromedel och skönlittertur, främst så kallad ”skämslitteratur” som till
exempel Harlequinromaner, Tantsnusk… Det finns i alla fall ljus i tunneln, vi har alla förutsättningar (nästan alla äger en smartphone/läsplatta och vi har ett bra nät så vi kan surfa på våra plattor) men vi ska ju alltid vara några år efter alla andra länder när det kommer till nya digitaliserade fenomen.
