Det här inlägget innehåller bilder på mig som egentligen inte har någonting med texten att göra.
Mellan cirka klockan 11-14 satt jag på min favoritplats i Karin Boye-biblioteket. Först läste jag en text som skulle diskuteras på teoriseminariet i forskningsnoden senare under dagen. Därefter läste jag Pepitas bröllop som Verner von Heidenstam och Oscar Levertin gav ut 1890. Den texten ska tillsammans med två andra texter av von Heidenstam diskuteras imorgon på seminariet i min nuvarande kurs Det modernistiska projektet. Det känns att skolan är igång nu.
Men åter till den första texten. Den var skriven av Caroline Liberg som bland annat är professor i Utbildningsvetenskap med inriktning mot läs- och lärprocesser. Hennes forskning rör vad det innebär "att lära sig att tala, läsa och skriva och på så sätt bli deltagare och medskapare i en mängd verksamheter av betydelse för att utvecklas som medlem av ett samhälle och en kultur". Temat på teoriseminariet var just Bildning. Hon inledde med en power point-presentation. Väldigt intressant!
Ni som vill veta vad som diskuterades på seminariet läser texten under den här bilden.
Ni andra kan titta på hur jag var klädd idag, hade en ny kjol bland annat.
Först några intressanta frågor
Vad innebär det att vara deltagare och medskapare i texter som man läser eller skriver inom olika ämnen i skolan?
Hur positionerar sig en läsare i relation till texten och dess innehåll?
Hur ser en på relationen mellan individen och hens läsande och skrivande samt på innehållet som skapas?
Hur bidrar läsaren och skrivaren till att texten sätts i rörelse och lever vidare?
Vilka normer och värden är det som bidrar till att vissa innehåll och texter inkluderas medan andra exkluderas i ett samhälle?
Vilka normer gäller för val av innehåll och vilka värden baseras normerna på?
Anteckningar från Caroline Libergs genomgång
Studier har visat en tillbakagång i läskunskaper under 2000-talet i Sverige jämfört med hur det varit tidigare. Andelen starka läsare i grundskolan som kan läsa mycket bra har minskat, särskilt flickor. Medan andelen elever som inte är så starka läsare har ökat. Elevernas kunskaper i att göra avancerade läsningar och dra slutsatser har minskat, likaså förmågan att läsa mellan raderna, jämföra och värdera - oroväckande sanning!
Anledningen till minskningen är flera och komplex. Några punkter som togs upp var Friskolans införande där eleverna inte lika ofta får möta andra elevers perspektiv som i kommunala skolor utan fokus är på individens inlärning. Läsvanorna har förändrats till att bli korta texter med bilder, många läser idag enbart ingressen i tidningarna, hemsidorna har många bilder och har så att säga allt redan serverat. Läsaren behöver inte läsa sig till att själv skapa sig en bild av handlingen utan det finns redan givet.
Det finns en studie som visat att de barn som läser mycket på Internet och de som knappt läser någonting alls på Internet har lika vackra resultat i läs- och skrivövningar i skolan. Vilket de som varken läser extra mycket eller väldigt lite på Internet inte har, deras resultat i prov är inte lika bra. Men det här är mer avancerat än så här och kräver lång analys med diskussion.
Det har inte skett en nedgång i skönlitterära texter utan bara i sakprosan, eleverna har med andra ord det svårare att ta sig igenom texter i naturvetenskapliga eller samhällsorienterade ämnen. Liberg tycker samtidigt att det är ett orosmoln att skönlitterära texter likställs vid andra textgenrer, i skolplanen står det inte specifikt att just skönlitterära texter ska läsas. Skönlitteratur hjälper ju till att öppna nya världar, ge nya erfarenheter eller förmåga att dra paralleller med egna erfarenheter - det är ju lättare för elever i lågstadiet att förstå stenåldern om man får läsa Barna Hedenhös till exempel.
Lite anteckningar från texterna
Med begreppet Textrörlighet kan en besvara hur en läsare positionerar sig i relation till texten och dess innehåll. Det finns tre typer av textrörlighet:
- Textbaserad rörlighet = hur läsaren rör sig på ytan eller på djupet i texten och distanserar sig eller förhåller sig kritisk till texten
- Utåtriktad textrörlighet = läsaren både i texten och tar in sina egna erfarenheter (vardagliga el. skolbaserade)
- Interaktiv textrörlighet = läsaren ser syftet med texten och tänkbara mottagare till texten
Genom de olika typerna och deras olika dimensioner får man en s.k "textrörlighetsprofil" och man ser hur eleven talar om en text och hur eleven rör sig i texter.
