Finn roligt ord

Det piggar alltid upp att läsa en text när det dyker upp lite roliga ord. Som när det i Pepitas bröllop dök upp ordet cigarrsnopp. Någon som vet vad det betyder? Det har något med tvättställ och en marmorerad spegel att göra.

Full fart med Bildning

Det här inlägget innehåller bilder på mig som egentligen inte har någonting med texten att göra.

Mellan cirka klockan 11-14 satt jag på min favoritplats i Karin Boye-biblioteket. Först läste jag en text som skulle diskuteras på teoriseminariet i forskningsnoden senare under dagen. Därefter läste jag Pepitas bröllop som Verner von Heidenstam och Oscar Levertin gav ut 1890. Den texten ska tillsammans med två andra texter av von Heidenstam diskuteras imorgon på seminariet i min nuvarande kurs Det modernistiska projektet. Det känns att skolan är igång nu. 

Men åter till den första texten. Den var skriven av Caroline Liberg som bland annat är professor i Utbildningsvetenskap med inriktning mot läs- och lärprocesser. Hennes forskning rör vad det innebär "att lära sig att tala, läsa och skriva och på så sätt bli deltagare och medskapare i en mängd verksamheter av betydelse för att utvecklas som medlem av ett samhälle och en kultur". Temat på teoriseminariet var just Bildning. Hon inledde med en power point-presentation. Väldigt intressant!

Ni som vill veta vad som diskuterades på seminariet läser texten under den här bilden. 

Ni andra kan titta på hur jag var klädd idag, hade en ny kjol bland annat.

Först några intressanta frågor

Vad innebär det att vara deltagare och medskapare i texter som man läser eller skriver inom olika ämnen i skolan?

Hur positionerar sig en läsare i relation till texten och dess innehåll?

Hur ser en på relationen mellan individen och hens läsande och skrivande samt på innehållet som skapas?

Hur bidrar läsaren och skrivaren till att texten sätts i rörelse och lever vidare?

Vilka normer och värden är det som bidrar till att vissa innehåll och texter inkluderas medan andra exkluderas i ett samhälle?

Vilka normer gäller för val av innehåll och vilka värden baseras normerna på?

Anteckningar från Caroline Libergs genomgång

Studier har visat en tillbakagång i läskunskaper under 2000-talet i Sverige jämfört med hur det varit tidigare. Andelen starka läsare i grundskolan som kan läsa mycket bra har minskat, särskilt flickor. Medan andelen elever som inte är så starka läsare har ökat. Elevernas kunskaper i att göra avancerade läsningar och dra slutsatser har minskat, likaså förmågan att läsa mellan raderna, jämföra och värdera - oroväckande sanning!

Anledningen till minskningen är flera och komplex. Några punkter som togs upp var Friskolans införande där eleverna inte lika ofta får möta andra elevers perspektiv som i kommunala skolor utan fokus är på individens inlärning. Läsvanorna har förändrats till att bli korta texter med bilder, många läser idag enbart ingressen i tidningarna, hemsidorna har många bilder och har så att säga allt redan serverat. Läsaren behöver inte läsa sig till att själv skapa sig en bild av handlingen utan det finns redan givet. 

Det finns en studie som visat att de barn som läser mycket på Internet och de som knappt läser någonting alls på Internet har lika vackra resultat i läs- och skrivövningar i skolan. Vilket de som varken läser extra mycket eller väldigt lite på Internet inte har, deras resultat i prov är inte lika bra. Men det här är mer avancerat än så här och kräver lång analys med diskussion.

Det har inte skett en nedgång i skönlitterära texter utan bara i sakprosan, eleverna har med andra ord det svårare att ta sig igenom texter i naturvetenskapliga eller samhällsorienterade ämnen. Liberg tycker samtidigt att det är ett orosmoln att skönlitterära texter likställs vid andra textgenrer, i skolplanen står det inte specifikt att just skönlitterära texter ska läsas. Skönlitteratur hjälper ju till att öppna nya världar, ge nya erfarenheter eller förmåga att dra paralleller med egna erfarenheter - det är ju lättare för elever i lågstadiet att förstå stenåldern om man får läsa Barna Hedenhös till exempel.

Lite anteckningar från texterna
Med begreppet Textrörlighet kan en besvara hur en läsare positionerar sig i relation till texten och dess innehåll. Det finns tre typer av textrörlighet:

- Textbaserad rörlighet = hur läsaren rör sig på ytan eller på djupet i texten och distanserar sig eller förhåller sig kritisk till texten
- Utåtriktad textrörlighet = läsaren både i texten och tar in sina egna erfarenheter (vardagliga el. skolbaserade)
- Interaktiv textrörlighet = läsaren ser syftet med texten och tänkbara mottagare till texten

Genom de olika typerna och deras olika dimensioner får man en s.k "textrörlighetsprofil" och man ser hur eleven talar om en text och hur eleven rör sig i texter.

Kulturföreningen Fogelstad

Ni som följer den här bloggen kan inte ha undgått att jag skriver en masteruppsats om tidskriften Tidevarvet och om deras syn på Medborgarskap. Jag ringde i början av veckan till Kulturföreningen Fogelstad för att beställa hela tidskriften på DVD. Som bilden visar fick jag med en hel del extra i mitt paket - verkligen snällt!

• DVD med utgivningen av Tidevarvet
• Tre småskrifter:
  - Ebba Holgersson om demokrati och medborgarskap i teori och praktik
  - Tidevarvet - en historisk bakgrund och introduktion
  - Fogelstads medborgarutbildning i ny form
• Särtrycket Fogelstad med massa bilder!
• Liten broschyr om Kulturföreningen Fogelstad
• Måttband i en liten påse som även är en tidslinje som visar hur långt vi kommit i kampen för jämställdhet och lika rättigheter.
• Ett riktigt fint handskrivet kort där de önskar mig lycka till med forskningen och att de gärna vill ta del av mina resultat - Gulligt!

Jag kanske är en nördig student som uppskattar sådana här saker, men då får det vara så. Jag uppskattar också när biblioteksstolen har armstöd och vadderad sits - så det så.

------------------------------------------------------------------------------------

Uppdatering om hur det går med uppsatsen
Måndagen den 14 januari skrev jag en punktlista på det jag skulle göra tills idag - då min handledare vill ha ett utkast. Så här såg den ut:

1. Skriva klart bakgrundsforskningen
2. Sålla och bekanta mig med den litteratur jag lånat
3. Läsa minst 50 % av utgivningen av Tidevarvet + bestämma mig för mitt urval
4. Skriva ihop en disposition/skelett av uppsatsen + bestämma hur analysdelen ska läggas upp

Jag har lyckats med punkt 1, 2 samt halva punkt 4 vilket är att jag bestämt dispositionen på hela uppsatsen förutom själva analysdelen. Men jag tar det inte som en nedgång att jag inte gjort allt, utan jag vet hur bra det blivit av det som jag faktiskt har gjort. Idag tänkte jag gå igenom allting en sista gång, lägga till lite på vissa stycken och sen skicka in till handledaren vid klockan 16. Därefter tar jag långhelg i Stockholm.

Så här såg det ut i tisdags när jag åkte skridskor med pappa ute på sjön Trehörningen. 

Inga moln, ingen vind, lagom kallt och helt perfekt is.

Det känns konstigt att vakna i sin egen säng.

För några dagar sedan fick jag ett sms att jag nu kunde hämta min reserverade bok på biblioteket. Hade inget minne av när och hur jag hade reserverat den men det var denna bok jag fick i handen:

Till en början var det svårt att komma in i den och få ett sammanhang. Det är skrivet med ett snabbt tempo och det radas upp händelser efter varandra. Många nya stycken och det hoppar mellan dåtid och nutid. Det gjorde inte att jag ville sluta läsa utan jag ville se hur det skulle gå för henne och om hon en dag skulle må bra. Den första tredjedelen är segast och har detta snabba tempo men det är ett språk som jag lätt rycks med i, hittar jargongen. Men i mitten är det olyckligt och hennes liv blir på ett sätt "värre" utan att avslöja allt för mycket och jag skyndar mig igenom raderna för att få veta hur hon kommer må. Det växlar mellan att skrivas i jag-form och i tredje person. Jag tänkte mig hela tiden att det var samma person det handlade om men efter att ha läst ut boken är jag inte riktigt säker längre. Kan det vara två personer det handlar om? Den är realistisk och detaljerad och efter lite googling ser jag att författaren levt lite samma liv. Men man ska akta sig för att se skönlitteratur som biografisk, alla författare omvandlar verkligheten, det är fiction, även om huvudrollens förflutna och nutid speglar författarens.

Många episoder var otroligt äckliga. Det var detaljerade beskrivningar av "använda" kön, sex, vätskor, alkohol, spyor, hudflagor med mycket mer. Jag råkade vid ett tillfälle äta lunch samtidigt som jag läste den - gör inte det. Kvinnan som det handlar om är kåt och snuskig, ibland hinner hon inte duscha. Det är ingenting negativt. Det är som sagt realistiskt. Det är så här det är att vara kvinna. Punkt.

Den var otroligt igenkännande. Det var länge sedan som jag kunde identifiera mig så starkt med en karaktär från en skönlitterär bok. Jag ska inte gå så långt och säga att jag är kvinnan det handlar. Om jag skulle lyfta fram de sidor hos mig som jag har gemensamt med henne; jag känner igen mig i hennes tankar om livet, hennes önskningar om hur hon vill spendera sin fritid samt hennes inre längtan och känslor. Jag har samma oro som henne för framtiden och vad våra innersta känslor kan komma att ta oss någonstans.

Det som hon kallar Ärret eller Han kan jag också identifiera mig med. För några år sedan hade även jag en man i samma stad som jag inte ville stöta på runt husknuten, oron för om jag skulle råka vara på samma klubb/bar som han. Ena sidan av mig ville det och andra ville inte träffa honom. Han levde som en mystisk skugga genom hela boken. 

Bilden ovanför visar hur omslaget ser ut. Troligtvis en närbild på en bubblande drink, kanske öl som blivit rödfärgad.

För att dra igenom handlingen lite kort:

En kvinna som närmar sig 30 bor ensam i en etta vid Hornstull. Hon jobbar på Dramaten som värdinna vilket ger många roliga episoder med dramatenbesökarna som hon stör sig på, tanter som klagar och mammor som tjatar. Kul att få en inblick i hur det kan vara bakom kulisserna på Dramaten. När hon inte jobbar sitter hon gärna på Riche, Spy Bar eller liknande ställen med sina arbetskollegor och dricker öl. Ibland dricker hon vin och då vet hon hur kvällen slutar - på efterfest hos någon främmande man och minnesluckor dagen efter. När hon inte jobbar eller dricker är hon bakis eller simmar i en simhall. Detta är ett liv som hon för tillfället inte är nöjd med men vännerna och alkoholen lockar på barerna, spänningen i att denna kväll kanske träffa sin stora kärlek och att slippa vara ensam hemma gör att detta liv tuffar på för henne, svårt för henne att bryta mönstret. 

Jag tipsar er att läsa den här boken. En av de bättre böckerna som jag läst på sistone. Sånt märkde jag direkt eftersom jag inte ville lägga ifrån mig den. Jag har läst så mycket på sistone och har inget tålamod att ge böcker flera hundra sidor på sig att göra mig intresserad. Om ni vill beställa eller läsa mera recensioner eller höra högläsning tipsar jag om den här länken.

Min torsdag i bilder

Kom upp 10 i morse, bara en timme senare än planerat vilket är framsteg. Mitt frukostägg var dåligt.

Kom till Karin Boye-biblioteket kl 12 vilket är en bra tid. Inte så många studenter ännu eftersom vårterminen börjar nästa vecka. Kunde välja i stort sett vilken plats jag ville men har hittat en ny favorit: läsesalen på andra våningen. Där har de vadderade stolar och det är inte så många som hittar dit eftersom det ligger lite i skymundan. Blir heller inte distraherad av folk som passerar nere på gångvägen, ser bara trädkronor och himmel.

Idag började jag läsa artiklar från Tidevarvet och har börjat fundera på mitt urval. Kanske bara se till artiklar skrivna av Elisabeth Tamm och hennes syn på medborgarskap? Idag slog det mig också vilket bra ämne och frågeställning jag valt, förstår inte varför jag varit så seg i starten?

Lunch åt jag själv i ett pentry, fortast möjligt för att inte såsa ihop. Värmde en låda med broccoli- och purjolökspaj. Hoppas ni inte glömt min matblogg?

Gick hem idag vid klockan sex vilket kändes okej, vara i skolan sex timmar är bättre än inget.

Nuvarande status för masteruppsatsen

Kom precis hem från ett möte med min handledare och min grupp. Men nästa möte (28 januari) ska jag träffa handledaren enskilt. Inför den träffen ska även det jag hittills har knopat ihop skickas in (24 januari). Jag tänker mig att detta ska göras innan dess:

• Skriva klart bakgrundsforskningen (har sagt detta till mig själv i minst tre veckor nu...)
• Sålla och bekanta mig med den litteratur jag lånade på bibblan förra veckan
• Läsa minst 50 % av utgivningen av tidskriften Tidevarvet (det som faktiskt är mitt analysobjekt) och bestämma mig vilket urval jag vill göra.
• Skriva ihop en rätt så hygglig disposition/skelett av uppsatsen. Det svåraste just nu gällande det är att jag inte har någon ANING om hur min analysdel ska läggas upp... schematisk? Tematisk? Kronologisk?

Jag erkände för min handledare att jag legat väldigt mycket på latsidan på sistone, speciellt under november och december. Har inte lagt ner så många timmar på min forskning som jag bör ha gjort för de csn-pengarna jag fått. Erkände också att jag fortfarande inte har någon teori eller metod. Kändes på ett sätt skönt att bekänna sina "synder" men också lite skamset. Det blev lite bättre när de andra två studenterna höll med mig och inte heller hade så bra flyt på sitt arbete. 

Nu måste jag börja fokusera på riktigt. 

Försöka lägga omkring 8 timmar varje dag på att faktiskt plugga vilket innebär mycket omprioritering. 

Försöka intala mig att det är roligt och intressant, att jag "leker" fram kunskapen och analysen. 

Men framförallt försöka avdramatisera det hela, att inte fokusera på att den ska vara 80-90 sidor lång, att jag har kravet på mig att tillföra ny forskning i ämnet samt att det är första gången som jag analyserar en tidskrift som inte är skönlitterär. Fokusera på att jag faktiskt älskar litteraturvetenskap och att formulera mig i skrift.

Fokus ska ligga på att det är roligt och att tre skrivna sidor är en bra dag. Man skriver ju inte en uppsats från sida ett till sida 90 på raken. Det är mycket spretigt till en början men ju mer man fokuserar ju mer ger det resultat. Gäller bara att sätta igång och sen är det aldrig någon som sagt att det är lätt att vara masterstudent, det är en utmaning men som jag kan klara av.

Det kommer gå bättre den här terminen eftersom jag kommer att läsa två andra kurser parallellt med uppsatsen = tidspress och ett mer fast schema som ger rutiner, dvs då jag fungerar som bäst. På allt det här går vi mot ljusare tider, snart försvinner snön och solen försvinner inte redan på eftermiddagen. Våren har många roliga högtider: påsk, min 23-årsdag, Valborg... 

Ett - Två - Tre - Nu kör vi!

Dagens inlärande

Här är bilder på de två böckerna som jag läst lite i. Bläddrat mest dock men också skrivit några rader.


Den här har jag inte riktigt satt mig in i utan bara "bekantat" mig med. Kollat innehållet och läst inledning/förordet i för att se om den kommer ge mig någonting. Vilket jag tror, men världen utanför fönstret lockar för tillfället mycket mer...

Den förklarade bland annat vilken kvinnobild Rousseau hade och hans syn på samhället och medborgaren. Det här med den allmänna viljan och naturtillståndet. Lite upprepande från när jag läste idéhistoria men ändå intressant eftersom några forskare hävdat att många från Fogelstadkonstellationen delade samma syn på frihet, jämlikhet, samhället osv som Rousseau. Kanske har jag kommit min teori lite närmare idag, för Rousseau skulle ju kunna vara den teoretiker jag använder mig av. Fortsättning följer...

Tamm och min dag

Kom inte igång å plugga idag förrän vid tolv. Skrev ner lite fakta om elisabeth tamm, en mycket viktig kvinna i den svenska politikhistorien. Var första kvinnan i många områden. Hon hade intressant tänkande kring jordbruk och jordens miljö. Men viktigaste av allt var hon ägare till Fogelstad, den gård som skulle husera medborgarskolan där kvinnor fick lära sig att vara samhällsmedborgare. Använda sin rätt och våga vara del av samhällsarbetet. Googla henne.

Vad gjorde jag mer idag?
Åt jättestor portion med stroganoff och potatismos - därav bilden på mig liggandes raklång i sängen med datorn, fick matkoma gånger tusen.

Efter lite rast och vila tränade jag ett medelpass på Friskis och Svettis. Jag tycker att det är synd att muskler är en färskvara och att jag antingen inte tränat alls eller bara varit på spinning på sistone. Armhävningar och situps gick segt!

Fem punkter om bibliotek

Idag satt jag hela förmiddagen och letade vettig litteratur på libris.se för min uppsats. Efter lunch gick jag till Karin Boye-biblioteket och fick hem dessa sju böcker. Imorgon ska jag hämta hem tre till från Carolina rediviva-biblioteket.

Det här med bibliotek alltså... Har mycket att säga om det men framförallt:

1) Varför är bibliotekarier alltid en viss typ av människor med en särskild klädstil, beteende m.m? Det är så många (kanske bara i Uppsala?) som lever upp till stereotypen.

2) Varför, verkligen varför, tror majoriteten som får veta att jag läser litteraturvetenskap att jag ska/vill bli bibliotekarie?

3) Det är så smidigt att hitta den sökta boken på Libris men varför ska det Alltid vara minst 10% av det man ska ha som inte står på den hyllan det sägs på Internet att den ska vara på? Får alltid leta som en tok.

4) Vad kommer att hända med bibliotekarien i framtiden? Jag behövde ingen hjälp idag utan gjorde allt elektroniskt, utlåning också. Är deras enda uppgifter att ställa tillbaka böckerna från återlämningslådan till sin rätta hylla? Och att hjälpa de som inte kan läsa sig till hyllnamn och våningsplan?

5) slutligen, det svåraste med att plugga på universitet är inte att det är krångliga ämnen, höga krav på ens analyser eller att man måste skriva långa tentor; det är att hitta kurslitteraturen! Att hitta rätt bok, rätt utgåva i biblioteket och att vara först innan de andra i klassen lånat sista exemplaret annars att hitta boken billigast möjligen antingen begagnad eller bokhandel. Hinna få tag på den innan 50 sidor i den ska vara utläst för diskussion. Det är det svåraste med att plugga på universitet.

Min forskningsuppsats

När jag hela tiden refererar till "min forskning" menar jag alltså min uppsats som jag skriver. Ett masterprogram är två år och 180 högskolepoäng varav uppsatsen/forskningen utgör 45 högskolepoäng. Det ska bli en uppsats på 80-90 sidor sammanlagt. Jag har valt att sprida ut uppsatsen på 15 högskolepoäng per termin, det vill säga: jag ska sitta med min forskning under tre halva terminer.

I den forskningsnod/forskningsprojekt som jag är med i fick vi öva på att sammanfatta vår forskning. Det vill säga, om någon skulle fråga mig vad jag forskar om ska jag kunna besvara i ett så kallat "elevator statement" som ska ta lika lång tid att berätta som det tar att åka hiss.

Ett ”elevator statement” = kort sammanfattning

Uppsatsen behandlar tidskriften Tidevarvet utgiven av Fogelstadgruppen publiceringsåren 1923-1936 och deras föreställning kring medborgarskap. Forskningen besvarar på vad Tidevarvet anser att en medborgare är och vilka kunskaper en medborgare bör ha.

Vi fick även skriva ett kort abstract, det brukar vara på engelska och vara alldeles i början på den färdiga produkten. Jag är inte helt nöjd med hur den blev men kan försvara mig med att jag inte ens hade gjort en tredjedel av uppsatsen, jag har en svag bild av hur mitt resultat kommer att se ut....

Ett abstract:

Det kvinnliga medborgarskapet var nyvunnet i början av 1920-talet i och med rösträtten och övertygelsen om hur viktig kvinnans insats i samhällslivet spred sig. Vad innebär det att vara medborgare och vilka kunskaper bör en medborgare ha? Det var frågor som Elin Wägner, Elisabeth Tamm, Kerstin Hesselgren, Ada Nilsson och Honorine Hermelin funderade på, tillsammans stod de bakom Medborgarskolan i Fogelstad och tidskriften Tidevarvet. I skolan skapades en egen offentlighet där kursdeltagarna fick lära sig att bli fullvärdiga medborgare och där de lärde sig att ta fram sin egna politiska röst. Tidevarvet som gavs ut mellan 1923-1936 blev plattformen där deras röster kunde höras i den verkliga offentligheten. Den här uppsatsen undersöker vilka föreställningar kring medborgarskap som Tidevarvet bedrev och vilket som var det rådande samhällsklimatet.